Läkemedelsrelaterad käkbensdöd (MRONJ)

Bisfosfonater och denosumab är läkemedel som ges till patienter med benskörhet (osteoporos) och till patienter med bröst- och prostatacancer som spritts till skelettet. Läkemedlen används för att hämma den bennedbrytning som ökar risken för frakturer hos dessa patienter. Läkemedelsrelaterad käkbensdöd (MRONJ), är en biverkning av medicineringen. Den kan uppstå i käken men den uppstår inte i något annat ben i kroppen.

Om du behöver dra ut en tand och medicinerar med bisfosfonat eller denosumab?

För att minimera risken för att MRONJ skall uppkomma krävs att extraktionsalveolen (hålet efter tandutdragningen) täcks över med slemhinnan med en slemhinneplastik. Denna operation utförs av din käkkirurg i lokalbedövning. Eventuellt kan antibiotika behövas vid behandlingen för att ytterligare minska risken för komplikation efter tandutdragningen.

Om du har ”käkbensdöd” (MRONJ), vad är då behandlingen?

Om du har blivit remitterad för misstänkt MRONJ för käkoperation kommer en käkkirurg undersöka dig noggrant först.
Ofta ges antibiotika för att behandla samtidig infektion i käken.
Vid käkoperationen tas den döda benvävnaden bort och även de tänder där benet är påverkat får ibland tas bort.
Det är viktigt att betona att MRONJ är en behandlingsbar sjukdom, med upp till 90% av alla patienter med MRONJ botas och bir därmed helt friska när det gäller käken.

Krävs efterbehandling?

Ja, det är nödvändigt att du regelbundet kontrollerar käken. Hur ofta och hur länge, beror på din situation och avgörs i av din behandlande käkkirurg.